Det är inget fel på oss - det är bara fel på er

Publicerad 2016-08-10 09:00:00 i Allmänt,

Ingen som inte känner sig träffad behöver ta till sig ut av denna text.
 
Under hela mitt liv har jag fått höra att jag gör och säger saker som inte alls är socialt accepterat. Framför allt är det två saker jag vet folk stör sig på: Det ena är att jag är väldigt ärlig och motsatsen till allt som är naivt. Vill man höra sanningen, ja då ska man komma till mig. Men många människor vill inte höra sanningen, sanningen är jobbig och lättare att blunda för än att ta tag i. Den andra saken folk oftast stör sig på när det kommer till mig är vad jag har för självbild. Tydligen är jag narcissist som säger att den viktigaste personen i mitt liv är jag själv. Sen det där med utseende... Jag har inga som helst problem med att ligga i bikini på stranden, gå runt i korta shorts och magtröja samt äta chips utan att få dåligt samvete. Av den enkla anledningen att jag gör det jag vill göra, klär mig i det jag tycker är snyggt och äter det jag tycker om att äta.
 
Som föreningsbildare tar jag åt mig kritik, både bra och dåligt och försöker göra det bästa för alla, även till andra projekt jag håller på med. Mig som privatperson... nej jag tar inte åt mig av kritik på det sättet att jag skulle ändra något som har med mig själv att göra. När det gäller privatpersonen Amanda handlar det om mig och bara mig. Det är mitt liv och jag bryr mig inte om Ni tycker att jag bryter mot sociala regler för jag kommer inte ändra på den jag är. Dock har jag dåligt tålamod, frestar Ni mitt dåliga tålamod och tjatar om sociala regler kan jag be Er att dra och inte komma tillbaka.
 
Det är nämligen så att jag tillhör en minoritetsgrupp eftersom jag är autist. Människor i stora grupper har i alla tider trott att de kan bestämma över minoriteter. Invandrare är ett bra exempel på en minoritetsgrupp. Många påstår att de gör fel och ska uppfostras när de kommer till Sverige. Men gör de verkligen helt fel eller handlar det bara om kulturkrockar och det faktum att de faktiskt är en minoritet? Många gånger har minoriteter blivit störst och då helt plötsligt ska alla människor vara försiktiga med att säga vad de tycker och tänker om dem.
 
Jag anser att jag som autistisk kanske också har en annan kultur än Ni i dem stora grupperna har. Min alldeles egna kultur som är hela den personen jag är. Jag bryter inte mot några lagar, allt jag gör är att vara mig själv. Det är inget fel på oss autister som är som vi är, det är enbart fel på Ni andra människor som kommit på att det är fel på oss för att vi är en minoritet och inte klarar av människor som bryter mot era normer.
 
 
Vill du stödja Frihetsfjärilen som hjälper människor med autism att få ett bättre och friare liv? Swisha då valfri summa till: 1235393871


New York med autism

Publicerad 2016-07-03 18:36:30 i Allmänt, Resa med autism,

 
Äntligen!!! Nu ska jag berätta hur det var att resa till New York med min autism. Bättre sent än aldrig. Jag kommer skriva dag för dag jag var där lite kort hur jag upplevde New York och vad jag upplevde som det mest autismvänliga för dagen. Detta är autismvänligt enligt MIG, det behöver inte betyda att det är vänligt för alla. Ska också tillägga att jag inte kommer skriva vad som var sämst med dagen, då jag inte var där för att leta dåligheter. Längst ner kommer jag ändå summera resan och skriva om något var mindre bra. Då kör vi!
 
Måndag: Dagen vårt flyg gick. Detta var jag mest orolig för då jag har väldigt lätt att bli åksjuk. Lite illa mådde jag men slapp spy i alla fall (skönt).
Dagens autismvänligaste: Alla passagerare fick varsin skärm framför sitt säte där man kunde se exakt vart man var någonstans. Kontroll som jag gillar att ha var det helt perfekt för mig.
 
Tisdag: Första hela dagen i New York. Vi gick till ett mysigt frukostfik, Time Square, massa mysiga affärer och New Yorks Donken.
Dagens autismvänligaste: I en stad med så himla mycket intryck och på ett ställe som Time Square med så mycket blingbling, så var det skönt att det fanns så mycket lugn och svalka i affärer som man kunde gå in i då och då. Inte direkt så man hittar sånt lugn på Drottninggatan i Stockholm.
 
 
Onsdag: Denna dagen var vi på Word Trade Centers minnesplats och kollade in det nya tornet. Det var galet med turister där, alla för att se var terrorattacken 11 september 2001 hade varit någonstans.
Dagens autismvänligaste: Att vi gick på samma frukostfik som dagen innan med samma meny och samma personal som gjorde exakt samma saker. Det var skönt att hitta lite rutiner även om man inte var borta så länge i New York.
 
Torsdag: På torsdagen åkte vi upp till Empire State Building (bortsett från den vanliga stadsrundan vi gjorde varje dag). Det var coolt att se hela New York från så höga höjder.
Dagens autismvänligaste: Jag hade redan hemma bokat Empire State Building-biljetter som inte alls var så farligt dyra. Det gjorde att vi slapp en massa köer som tar energi, kontroller och liknande och vi behövde endast följa en massa pilar och liknande för att komma längst upp.
 
Fredag: På fredagen hade vi ingen särskild aktivitet vilket jag tyckte var väldigt skönt. Vi gick nästan bara runt på stan som vanligt.
Dagens autismvänligaste: Att ha ett bra hotellrum. Hotellrummet hade vi såklart varje dag men det är helt klart värt att nämnas. På fredagen var jag lite extra trött och behövde vila en del, då var vårt hotellrum helt perfekt. Hotellrummet var helt utan ljud, bekväm säng, fräscht och AC, kylskåp och kassaskåp. Det kunde inte bli bättre.
 
Lördag: På lördagen åkte vi en båttur förbi Frihetsgudinnan. Båtturen var helt gratis och väldigt perfekt för den som vill se Frihetsgudinnan men inte vill hålla på att trängas med andra på själva "platsen".
Dagens autismvänligaste: Min tröja såklart, vad annars? ;)
 
 Söndag: Denna dagen var vår hemdag. Så jag vill summera lite kort nu.
Veckans autismvänligaste:
New Yorks gator - Nästan hela Manhattan har ett nummersystem som är världens enklaste att följa och man hittar hur lätt som helst adressen (om man inte råkar hamna på fel sida av Central Park). Jag bara önskar så mycket att Sverige hade haft samma system för det skulle underlätta mitt liv så otroligt mycket då jag har svårt att hitta. Istället för att märka ut Drottninggatan, Kungsgatan, Storgatan osv. hade det varit så enkelt om alla gator hade haft namn, 1, 2, 3. Varför inte ha så Sverige?
 
Veckans minst autismvänligaste:
Tunnelbanan - Finns det något jag ska klaga på med New York så är det just tunnelbanan. På riktigt ett askrångligt system som man fattar noll ut av. Förstår heller inte hur den kan vara så sjukt krånglig när gatorna är så otroligt lättsamma.
 
Veckans svåraste:
Medicinen - Att resa till ett ställe med 6 timmars tidsskillnad är ganska svårt när man äter medicin. Ska man ta sin medicin svensk tid eller New York-tid?! Jag valde att ta den New York-tid så det blev klockan 22.00 på kvällen som alltid. Men det gjorde att jag mådde lite illa. Nästa gång jag åker nånstans med stor tidsskillnad så kommer jag antagligen ta medicinen svensk tid. Jag skulle rekommendera alla andra att prata med sin läkare först hur man faktiskt ska göra.
 
I övrigt så älskade jag verkligen New York. Allting passar inte alla där men det finns något alla kan hitta som passar dem. Nu känner jag mig verkligen ressugen. Jag hoppas få resa en del och hitta en massa bra saker i andra länder som passar min autism och jag kan ta vidare på något sätt till Sverige. 
Nu vill jag ha en enkel app med nummer eller bokstäver, där man enklare kan hålla reda på vart man är någonstans. Någon som vill skapa en sån? ;)
 
 
Vill du stödja Frihetsfjärilen som hjälper människor med autism att få ett bättre och friare liv? Swisha då valfri summa till: 1235393871



Liknande inlägg

Vem det än är - så bry dig inte

Publicerad 2016-05-01 18:15:00 i Allmänt,

Genom åren har jag lagt en jäkla massa tid på energitjuvar. Argumenten och bråken har gått fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka... Men vet ni vad? Det har aldrig blivit bättre! Därför vissa människor är och förblir energitjuvar, så för er egen skull: försök hitta "jag bryr mig inte, du är luft för mig-knappen". Så länge nån bara är korkad men inte tar din energi så kan man absolut köra pajkastning (om man vill). MEN när någon kommit åt din energislukarknapp så gäller det att sätta stopp på en gång. Jag är glad att jag faktiskt hittat den knappen. Vem det än är som säger sjuka saker till mig så bryr jag mig inte, för varför skulle jag? Den personen har ju noll värde i mitt liv.
 
Där jag kommer ifrån har mallen alltid varit väldigt viktig att följa (därför jag flyttade). Jo mallen är viktig överallt tänker ni. Men ni människor som aldrig varit annorlunda och inte vuxit upp i en mindre stad än Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala kan inte förstå vilken nivå jag pratar om. Du kan aldrig vara först med ett mode i en liten stad utan att få en massa skit för det. Du kan aldrig vara bäst på att sjunga och tro att du inte får höra kommentarer som att du är dryg, borde dra till Stockholm för att du tror att du är något och "du passar inte in hos oss". Och till dig som var så duktig på att sjunga och slutade med det pga jantelagen: Det är inte den lilla staden som är för bra för dig, det är DU som är för bra för den lilla staden. Men kanske det värsta av allt... när du blir mobbad i skolan så tro inte ens att dina syskon kommer stå upp för dig, ta det inte för givet. Var beredd på att de kommer sprida rykten om dig som sedan mobbarna kommer kunna använda sig ut av och var beredd på att de kommer skratta åt dig när mobbarna berättade vad de gjorde mot deras syster, var beredd på att de mobbar själva. Mallen att passa in väger över allt. Och jag vill återkomma till att vem det än är så bry dig inte. Inte ens dina syskon. Blod är INTE tjockare än vatten. 
 
Jag är vuxen idag och bestämmer själv vilka människor jag vill umgås och ha kontakt med. Mina syskon må vara mina syskon men varför ska jag ha kontakt med dem om de inte får mig att må bra? Det är viktigt att omge sig med människor som får en att må bra och helt enkelt skita i alla andra som inte gör det. Så nästa gång någon hoppar på dig och du känner att det tar din energi att fortsätta tjafsa, varför inte bara sluta och inse att alla människor passar inte ihop med varandra och låt dem förvandlas till luft? Jag lovar att livet kommer bli så mycket lättare. 
 
 
Vill du hjälpa barn eller vuxna med autism med tex, mediciner, läkarkostnader eller aktiviteter? Det kan du göra genom att köpa prylar i vår webshop på denna sida: http://frihetsfjarilen.storedo.com/
Vill du stödja oss på något annat sätt så kan du läsa mer om hur du gör det här: http://frihetsfjarilen.se/st%C3%B6d%20frihetsfj%C3%A4rilen-2.html


Om

Min profilbild

Amanda

Välkomna till Frihetsfjärilens blogg! Här skriver Amanda blandat om föreningens nyheter och sina egna erfarenheter av att leva med autism.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela