En vanlig vecka hos en av alla autism-tjejer
I onsdags fyllde jag 26 år. Jag var i Sundsvall och firade min födelsedag. Det har jag faktiskt inte gjort på ganska många år nu. Det är alltid blandade känslor att åka till Sundsvall. Jag åker dit några gånger per år, vilket känns lagomt. Det är kul att träffa familj och släkt men jobbigt med gamla minnen och att bryta upp ifrån sina rutiner. Jag tror verkligen inte att människor förstår hur schemalagt mitt liv är för att det ska fungera (bortsett från mina närmaste). Ofta får jag kommentaren: " Men du verkar ju normal. Hur kan du ha autism? " Lite knäpp kommentar tycker jag men jag förstår vad folk menar. Jag hanterar mina problem varje dag och jag har gått hos psykolog och kurator i 11 års tid till och från för att få hjälp med hanteringen. En vanlig vecka för mig är redan ganska förbestämd. Den ser ut ungefär såhär:
- Arbete med Frihetsfjärilen 20 timmar i veckan
- Träna på gym 4 timmar i veckan
- Göra hushållsaktiviteter och annat "måste göra" 10 timmar i veckan
- Träffa minst 3 kompisar i veckan (det är hos dem jag får min största energi och jag kan lätt glömma bort att vara social ibland annars)
- Vila middag 7 timmar i veckan (ett måste för att jag ska klara av hela dagen med alla intryck av sociala situationer runt omkring mig)
- Alltid ha minst 3 sorters bakade kakor hemma
- Ha max 2 Cola Zero flaskor hemma i veckan
- Poppa popcorn 2 dagar i veckan
- Diska max 7 gånger i veckan
- Tvätta sängkläder varannan vecka och vanliga kläder varannan vecka
- Svabba golven, damma och dammsuga varannan veckan och bara dammsuga varannan vecka
- Ha max 5 klädesplagg framme samtidigt (tex när man ska sova eller träna eller nåt)
- Ta medicin 22.00 varje kväll i veckan
Det här är alltså bara några grejer som är viktiga för att min vardag ska funka. Tiden är väldigt viktig för mig. Har jag bara gjort hushållssysslor 9 timmar och 49 minuter i veckan, ja då måste jag utnyttja dem 11 minuter som är kvar. Skulle aldrig bara hoppa över dessa 11 minuter. Det skulle kännas otroligt fel.
Jag känner att jag har en lagom dos av rutiner just nu. Det har funnits perioder när jag haft för lite rutiner men även för mycket och då blir det svårt att känna att man på riktigt lever. Mitt schema har jag som sagt var fått hjälp med att göra av min psykolog. Jag tycker det är bra att gå och prata hos någon ibland om man en gång i livet mått riktigt dåligt. Även om man mår bra kan det vara just det stödet man behöver för att inte falla tillbaka i gamla mönster, särskilt om en förändring sker i livet just då. Jag känner att jag aldrig fått så bra hjälp som när jag bott här i Uppsala. Så tack Uppsala för det! <3
Vill du hjälpa barn eller vuxna med autism med tex, mediciner, läkarkostnader eller aktiviteter? Det kan du göra genom att skänka ett bidrag till vår föreningsinsamling genom att klicka på denna länk: https://foreningsinsamling.se/fundraisers/377/donation/
Eller genom att köpa vår frihetsfjäril för 20 kr. Det kan du göra här: http://frihetsfjarilen.storedo.com/
